Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser?
Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 1995 lyft fram vikten av att skolor erbjuder barn och föräldrar stöd genom en elevhälsa med personal utbildad inom vård-, hälso- och omsorgsyrken, så kallade health workers, vilket vi här benämner hälsoprofessioner. Denna studie fokuserar på elevhälsan i Sv...
Saved in:
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Article |
| Language: | Danish |
| Published: |
Cappelen Damm Akademisk NOASP
2025-08-01
|
| Series: | Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk |
| Subjects: | |
| Online Access: | https://pedagogikkogkritikk.no/index.php/ntpk/article/view/6690 |
| Tags: |
Add Tag
No Tags, Be the first to tag this record!
|
| _version_ | 1849404679409106944 |
|---|---|
| author | Disa Bergnehr Nina Gunnarsson |
| author_facet | Disa Bergnehr Nina Gunnarsson |
| author_sort | Disa Bergnehr |
| collection | DOAJ |
| description |
Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 1995 lyft fram vikten av att skolor erbjuder barn och föräldrar stöd genom en elevhälsa med personal utbildad inom vård-, hälso- och omsorgsyrken, så kallade health workers, vilket vi här benämner hälsoprofessioner. Denna studie fokuserar på elevhälsan i Sverige. Elevhälsan ska enligt svensk skollag (2010:800) främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande men även åtgärdande och i huvudsak bestå av hälsoprofessioner. Studien undersöker hur hälsoprofessionernas uppdrag formuleras i policytexter som ger vägledning och råd till elevhälsans skolsköterska, skolkurator, psykolog och läkare. Resultaten visar på omfattande och luddigt beskrivna uppdrag. Vidare är det svårt att särskilja och förstå skillnaderna i att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, samt hur ”samverkan” och ”gemensamt arbete” ska gå till. Framåt, för såväl beslutfattare som forskare, blir det viktigt att se över hur dessa begrepp bör och kan förstås och tillämpas, samt hur hälsoprofessionernas uppdrag bör och kan definieras och skrivas fram.
English abstract
The School Health Services’ Assignment: A “Collaborative Work” Including Promotion, Prevention and Treatment?
The World Health Organization (WHO) has, since the mid-1990s, put emphasis on the importance for schools to provide school health services to children. The present study explores how the Swedish school health services’ mandate is discursively constructed in national policy texts by governmental authorities and in guidelines by organizations and unions for health workers (i.e., school nurses, school counsellors, psychologists, and physicians). The Swedish Education Act stresses that school health services should work primarily on health promotion and preventive interventions, but also on treatment. Our analysis shows that it is treatment that, when exemplified in policy and guideline texts, is formulated in concrete ways while health promotion and risk prevention activities appear harder to define and to connect to interventions that can have a direct influence on children’s health, learning, and well-being. Moreover, the Education Act and the guidelines emphasize “collaboration” without specifying how collaboration can be achieved and for what purposes. This study proposes that the mandate for the Swedish school health services, in how it is discursively construed, should be reformed.
|
| format | Article |
| id | doaj-art-0a63ae854cf043bcaa88c9c03f2f4ece |
| institution | Kabale University |
| issn | 2387-5739 |
| language | Danish |
| publishDate | 2025-08-01 |
| publisher | Cappelen Damm Akademisk NOASP |
| record_format | Article |
| series | Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk |
| spelling | doaj-art-0a63ae854cf043bcaa88c9c03f2f4ece2025-08-20T03:36:54ZdanCappelen Damm Akademisk NOASPNordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk2387-57392025-08-0111310.23865/ntpk.v11.6690Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser?Disa Bergnehr0https://orcid.org/0000-0002-6357-6491Nina Gunnarsson1https://orcid.org/0000-0001-8948-1055Linnéuniversitetet, SverigeJönköping University, Sverige Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan 1995 lyft fram vikten av att skolor erbjuder barn och föräldrar stöd genom en elevhälsa med personal utbildad inom vård-, hälso- och omsorgsyrken, så kallade health workers, vilket vi här benämner hälsoprofessioner. Denna studie fokuserar på elevhälsan i Sverige. Elevhälsan ska enligt svensk skollag (2010:800) främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande men även åtgärdande och i huvudsak bestå av hälsoprofessioner. Studien undersöker hur hälsoprofessionernas uppdrag formuleras i policytexter som ger vägledning och råd till elevhälsans skolsköterska, skolkurator, psykolog och läkare. Resultaten visar på omfattande och luddigt beskrivna uppdrag. Vidare är det svårt att särskilja och förstå skillnaderna i att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, samt hur ”samverkan” och ”gemensamt arbete” ska gå till. Framåt, för såväl beslutfattare som forskare, blir det viktigt att se över hur dessa begrepp bör och kan förstås och tillämpas, samt hur hälsoprofessionernas uppdrag bör och kan definieras och skrivas fram. English abstract The School Health Services’ Assignment: A “Collaborative Work” Including Promotion, Prevention and Treatment? The World Health Organization (WHO) has, since the mid-1990s, put emphasis on the importance for schools to provide school health services to children. The present study explores how the Swedish school health services’ mandate is discursively constructed in national policy texts by governmental authorities and in guidelines by organizations and unions for health workers (i.e., school nurses, school counsellors, psychologists, and physicians). The Swedish Education Act stresses that school health services should work primarily on health promotion and preventive interventions, but also on treatment. Our analysis shows that it is treatment that, when exemplified in policy and guideline texts, is formulated in concrete ways while health promotion and risk prevention activities appear harder to define and to connect to interventions that can have a direct influence on children’s health, learning, and well-being. Moreover, the Education Act and the guidelines emphasize “collaboration” without specifying how collaboration can be achieved and for what purposes. This study proposes that the mandate for the Swedish school health services, in how it is discursively construed, should be reformed. https://pedagogikkogkritikk.no/index.php/ntpk/article/view/6690skolpolitikdiskursanalysSverige |
| spellingShingle | Disa Bergnehr Nina Gunnarsson Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser? Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk skolpolitik diskursanalys Sverige |
| title | Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser? |
| title_full | Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser? |
| title_fullStr | Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser? |
| title_full_unstemmed | Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser? |
| title_short | Elevhälsans uppdrag: Ett ”gemensamt arbete” med hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser? |
| title_sort | elevhalsans uppdrag ett gemensamt arbete med halsoframjande forebyggande och atgardande insatser |
| topic | skolpolitik diskursanalys Sverige |
| url | https://pedagogikkogkritikk.no/index.php/ntpk/article/view/6690 |
| work_keys_str_mv | AT disabergnehr elevhalsansuppdragettgemensamtarbetemedhalsoframjandeforebyggandeochatgardandeinsatser AT ninagunnarsson elevhalsansuppdragettgemensamtarbetemedhalsoframjandeforebyggandeochatgardandeinsatser |